Jag tänkte ta upp ett högst aktuellt ämne – regler kring drönarflygning, fotografering med drönare samt spridningsregler av bilder. Jag har flugit många timmar med mina olika drönare totalt under åren som yrkesverksam fotograf och vill påstå att jag har bra koll. Regelverket är dock lite snårigt och förändras lite då och då. Det senaste var införandet av drönarkortet, läs mer om det i min bloggpost Drönarkort – check!
Att tänka på:
- Skaffa drönarkort!
- Kolla Luftfartsverkets Drönarkarta och ställ frågan Får jag verkligen flyga här? Det är förbjudet att flyga över skyddsobjekt såsom militära områden och fängelser, men även över naturreservat.
- Ska du flyga drönare där det finns en flygplats? Kontakta då flygledningen och kolla så att det är ok att lyfta. I Norrköping är det exempelvis sällan några problem. Ibland händer det att jag fått avvakta en stund. Men det är det värt då man kan känna sig trygg att det inte dyker upp något oväntat i luftrummet.
- Flyg inom synhåll och på max 120 meters höjd. Ha uppsikt, både på drönaren, luftrummet och där du står!
- Går personer i bild att identifiera? I sådana fall gäller dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen.
- Sök spridningstillstånd innan bilder eller filmer publiceras. Det görs hos Lantmäteriet och är en process som tar mellan 3-10 dagar att få svar ifrån. Framförhållning är alltså bra att ha!
Sedan finns det en hel del regler kring hur nära byggnader och personer man får flyga. Men de är beroende av vilken C-klassning drönaren har. Mer om det finns att läsa på Luftfartsverkets sida om drönare.
Avslutningsvis en kort regel jag brukar tillämpa. Känns det inte tryggt att lyfta med drönaren? Avstå!
Avslutningsvis en kort regel jag brukar tillämpa. Känns det inte tryggt att lyfta med drönaren? Avstå!
